Om KBT

Starkt forskningsstöd

KBT står för Kognitiv Beteendeterapi och är den psykologiska behandlingsmetod som har det starkaste forskningsstödet för de flesta psykologiska problem.

KBT har en lång historia och kan kortfattat sägas bygga på kunskaper från inlärningspsykologi, hur vi processar information (kognitionsforskning), socialpsykologi och kunskaper om människans nervsystem. KBT ses idag inte som en metod, utan som en samling metoder med gemensamma underliggande drag. En KBT-behandling har oftast en behandlingsmanual som grund; behandlingarna är alltså avgränsade i tid, vilket ökar både utvärderingsmöjligheten och användbarheten. KBT rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna för vård vid ångest och depression (se Socialstyrelsen) som förstahandsval i fråga om behandling vid alla milda till måttliga ångestproblem (utom ett enda, där KBT är nummer två i rekommendationshierarkin) samt vid mild till måttlig depression.

KBT rekommenderas även för stressrelaterade besvär, sömnstörningar, spelberoende och andra former av missbruk, för ätstörningar, emotionell instabilitet, självskadande beteende, aggressivitet samt för kroppsliga besvär som kronisk smärta, tinnitus och orolig mage (IBS). KBT har även visat sig vara effektivt vid relationsproblem där en hel del forskning tillkommit på senare tid.

Läs mer om forskningsstödet för KBT och rekommendationer från Socialstyrelsen och från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU):

Behandling av depressionssjukdomar »
Behandling av ångestsyndrom »

Vad innebär KBT?

I en behandling med KBT återkommer vissa inslag i de olika behandlingsupplägg som finns för olika diagnoser/problem:

• Man är noga med att analysera samspelet med omgivningen så som kontexten ser ut i klientens nuvarande liv. Det betyder att man inte endast pratar om vad klienten upplever samt orsakerna till att klientens uppfattningar och reaktionsmönster uppstått (inlärningshistorien), utan att man undersöker också vilka utlösande faktorer som finns i nuläget och hur klienten beter sig när det känns svårt/blir fel. Denna struktur, som genom behandlingen fungerar som en gemensam karta för klient och terapeut, kallas för en beteendeanalys. I en beteendeanalys kartläggs alltså utlösande och vidmakthållande faktorer för ett visst problem och med hjälp av ”kartan” är det ofta lätt för både terapeut och klient att se vilka förändringar som är önskvärda och som man i terapin ska arbeta mot.
• I behandlingen använder man sig av vissa terapeutiska interventioner eller ”verktyg” som har visat sig bidra till ett gott behandlingsresultat:
  Exponering, beteendeexperiment, rollspel, färdighetsträning, kognitiv bearbetning (som t.ex. att upptäcka skillnaden mellan sina negativa förväntningar och vad som faktiskt sker på kort och lång sikt av en viss beteendeförändring). Modern KBT har också alltmer anammat acceptansstrategier i förhållande till känslor och inre upplevelser.
• Strukturen i en behandling innebär också att man sätter upp konkreta behandlingsmål, nästan alltid användandet av hemuppgifter och att behandlingen utvärderas med hjälp av s.k. objektiva mått (självskattningsformulär, oftast).