Tvångssyndrom består av två delar: Tvångstankar som är ofrivilliga, oönskade och obehagliga tankar som framkallar ångest och tvångshandlingar som är viljestyrda handlingar vars funktion är att minska obehaget, förhindra upplevda risker. Exempel på tvångstankar är att man har blivit smittad av orenheter, bakterier, att hemmet skall översvämmas, brinna upp, att man ska skada andra. Vanliga typer av tvång är tvättvång, kontrolltvång, ordningstvång, skadetvång m.fl. Tvångshandlingarna kan bestå av tankar i form av ramsor och upprepningar, eller olika former av kontrollerande av miljön. Tvångssyndrom riskerar att bli ett mycket handikappande tillstånd utan behandling, eftersom det ofta leder till ett utbrett undvikande av alla tänkbara situationer som skulle kunna starta de obehagliga tvångstankarna och tidskrävande tvångshandlingarna.
Den behandlingsmetod som har bäst vetenskapligt stöd kallas Exponering med Responsprevention (ERP) och är en variant av KBT. Grundprincipen är att man gradvis utsätter sig för det som framkallar obehag och frivilligt avstår från handlingar som reducerar obehaget.